Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion

Sammendrag

Denna artikel diskuterar hur begreppen barnperspektiv och barns perspektiv definieras i nordisk forskning, och hur barns aktörskap framkommer i dessa texter. Tillämpningen av närliggande begrepp, som barns röster, inflytande och kompetens, belyses också. Artikelns utgångspunkt är att barnet föds som aktör: Barn, liksom vuxna, påverkar ständigt andra, direkt genom sina handlingar och indirekt som kroppar som befinner sig i andras närvaro eller tanke. Barn, liksom vuxna, är kompetenta och handlingskraftiga likaväl som sårbara och beroende av sina relationer. Artikeln lyfter fram vikten av att studera barns påverkan på vuxna och samhället som ett betydelsefullt kunskapstillskott. Den visar att forskningstexter som definierar begreppen barnperspektiv och barns perspektiv ofta positionerar barn som passiva, och som helt beroende av vuxenvärldens tolkningar och förståelse. Barns aktörskap belyses i mindre grad. Artikeln ger förslaget att barns aktörskap analyseras som två delar: barns inflytande och barns påverkan. Barns inflytande används för att undersöka barns reella inflytande på beslut och handlingar i sociala situationer, och barns påverkan för att studera barns direkta och indirekta påverkan på andra och den värld som omger dem.

English abstract

Child Perspectives, Children's Perspectives and Agency – A Conceptual Discussion

The present article illuminates and discusses the concepts children’s agency, child perspective, and children’s perspectives. It argues that children’s agency requires attention as an analytical concept when children’s perspectives and child perspective are utilised. Agency is here defined as an ever-present characteristic in every human: The child influences her environment by her actions, by being a body, and by being connected to certain ideas/ideologies, and is as such a co-creator of social structures. Children, as well as adults, form in relationships to others, are competent and agentive as well as vulnerable and dependent on others. Failure to acknowledge agency when children’s perspectives and child perspective are theorized risks positioning children as passive, while research that regards children’s agency has potential to widen our understandings.